Kärlek. Ett konstigt begrepp som inte alltid är så lätt att beskriva.. Jag har upplevt många olika slag av kärlek, både på gott och ont. Jag har varit farligt förälskad, jag har upplevt besvarad och icke besvarad kärlek, jag har känt gränslös kärlek och jag har förlorat kärlek och vunnit kärlek. Men oavsett vad för slags kärlek det har varit så är det dock ändå kärlek. Vissa påminns man om dagligen, andra mer sällan, men den finns alltid där i någon form varje dag. Vad skulle livet vara utan kärlek? Kärleken kan få en att göra dumma saker, men den kan även vara det som får en på rätt spår. Kärleken kan få en att må dåligt men samtidigt är det den som gör att man mår som bäst. Kärleken är det viktigaste inslaget i ens liv, den man kommer leva med hela sitt liv.

 

Kärleken är inte alltid lätt och ibland kanske man avskyr den och aldrig mer vill ha med den att göra. Men i slutändan (ja här kommer klyschan) så övervinner kärleken allt (oavsett i vilken form den kommer).

Den största kärleken, den som aldrig går att förlora eller som aldrig kommer försvinna är så klart kärleken till min älskade son. Den är gränslös och evig.