Tänkte ta & berätta om förlossningen för er som är nyfikna på hur det gick :)

Det började den 27 på tisdagen. Jag & Josephine hade varit och badat hela
dagen och haft det gött. även pratat om när den lille skulle komma, Josephine
va livrädd att jag skulle få värkar när hon var med =P Iaf...på kvällen när
jag & Micke hade ätit och skulle kolla på en film så började jag få ont i magen.
Ungefär som mensvärk. Höll i sig i ungefär 1 minut...efter nån timme kanske
så kom de med ungefär tio minuters mellan rum hela tiden. Jag kunde inte ligga
still & kolla på filmen utan gick mest runt..Micke somnade till slut och även jag
försökte lägga mig men det gick inte..stod å flåsa mot väggen vid varje värk.

Klockan gick och det fortsatte...började bli riktigt trött, ville bara sova!
Läste runt på internet...vet ju att man ska ringa när man har ungefär 3
värkar på tio minuter..så ja visste att de var långt kvar, om det ens var på
riktigt? Micke vaknade halv sju å då satt jag vid datorn...kunde ju som sagt inte
sova...värkarna kom nu ungefär me 6-7 minuters mellan rum. Sa till Micke att han
kunde åka till jobbet...var ju säkert långt kvar...precis innan han åkte så kräktes
jag...började nu tycka riktigt synd om mig själv =P värkarna kändes som riktig
jobbig mensvärk, ni vet när man bara ligger å kvider..det som var skönt var ju
att när de väl gått ca 1 minut så släpper ju smärtan helt och man får vila.

Micke ringde emellan åt och kolla hur det var, värkarna kom fortfarande inte
tillräckligt tätt så...pratade med Mickes mamma och hon sa ring när du känner
att du vill åka in så kör jag dig, även hennes sambo va här å titta till mig.
Kl 13 ungefär gick slemproppen å då fatta jag att det är nog på riktigt,
jag som trodde jag skulle gå över tiden och allt! ringde till förlossningen och
hon sa det du kan nog fortfarande va i den första fasen så va beredd på att bli
hemskickad...jag kände att jag ville åka in så man vet om det har hänt något,
så att det var på G lixom! Mickes mamma hämtade mig kl 14, satt & flåsa å blunda
mest hela resan =P Micke mötte oss på bb och då började jag lipa =P
Nu började jag bli nervös...kom in i ett undersökningsrum där barnmorskan
fick känna hur öppen jag var...mina ben bara skaka kunde inte ligga still.
Jag var öppen 4 cm, halleluja! bra jobbat sa barnmorskan du har kämpat
på hemma riktigt bra! så de är dax nu..typ ? jajemän sa hon, hem åker ni
inte utan bebis nu :) sen fick jag gå in i duschen, va nån massage dusch.
Satte på högsta värme, riktigt rök inne i duschen! det var skönt mellan värkarna
men när man väl fick en värk hjälpte det inte ett skit!! hungrig som en varg var
jag oxå hade inte ätit på hela natten eller morgonen. Men fick ju bara dricka.
Så Micke gav mig blåbärs soppa & jordgubbsaft. Sen kom barmorskan in med
snygga sjukhuskläder åså tog jag på mig och gick till förlossningsrummet.
När vi gick i korridoren hörde jag en tjej vråla & skrika..jag blev nog rätt blek
där under några sekunder...



Sen fick jag lustgas...heeelt underbart. Tog inte bort smärtan men man kunde
verkligen andas och slappna av. Barnmorskan frågade om jag ville ha ryggbedövning.
Än så länge gick det bra tyckte jag men sen tänkte jag tänk om man ändrar sig sen
och då är det kanske försent med bedövning. Så jag tackade jag och en läkare kom
in. Frågade om det gjorde ont  och det skulle det inte göra, va skit nervös så drog
i mig hur mkt lustgas som helst när han satte bedövningen. Men det kändes ingenting.
Och sen mådde jag skit bra...vilken bedövning! barnmorskan kom in med milkshake
och grejjer..satt och gunga lite på en pilates boll.



Tyckte det var jobbigt att ligga ner så jag gick mest runt å gungade med
höfterna..Micke satt och berömde mig hela tiden å allt gick bra.
Klockan gick och vid sju tiden började värkarna komma lite tätare.
Barnmorskan undersökte mig och sa att snart kommer det att trycka på.
Efter ett tag känner jag att de börjar trycka på och värkarna kommer nu
HELA tiden. Jag bara flåsar i masken och har svårt att slappna av.
Frågar om bedövningen är slut och skriker att nu gör det riktigt ont!
Barnmorskan säger att det här kommer du inte ifrån, det här känner du.
Shit tänker jag hur ska det gå, har ju läst att man kan ligga å krysta i
en timme! gjorde mest ont i bak, inte i fram. Kändes verkligen som det
skulle komma ut en vattenmelon ur röven, samtidigt som man vill hålla
emot måste man trycka på för som sagt nått vill ju ut! så jag börjar
krysta som en dåre samtidigt som jag vrålar så hela sjukhuset hör mig.
Nu är det riktigt jobbigt och jag vill ge upp...alla säger att man glömmer smärtan
när den lille kommit ut...jag låg å tänkte glöm för helvete inte det här Malin!!!

Barnmorskan säger att hon ser massa hår å att jag ska krysta allt jag kan.
helt plötsligt ser jag ett huvud mellan bena, shit tänker jag hur fan kom det ut där?!
sen krystar jag två gånger till å plupp så ligger det en blek slemmig sak mellan bena.
Han skriker ingenting å ser helt borta ut...frågar va det e för nått å Micke ser pungen :)
Sen läggs han upp på bröstet, helt varm & omtumlad. Och världens sötaste!
Så från att jag fick krystvärkar så tog det en halvtimme, så det gick ju ganska fort!



Micke får klippa navelsträngen och sen får vi ligga själva en stund.
20:19 kom han ut. Sen får jag gå upp och duscha, lagom kul att
ställa sig upp =P man är ju rätt öm om man säger så..men gick
inte sönder någonting så behövde inte sys! såå skönt.
Sen får vi fika, jag är överlycklig...höll på att dö av hunger.



Förlossningen var verkligen en upplevelse..ni vet ju hur nervös jag var.
Men måste säga att det gick bättre än förväntat, bedövningen tog jätte
bra så jag låg inte å skrek och ville dö osv som jag trodde. Sista timmen
var därimot sjukt jobbig å gjorde för jävla ont men då visste man iaf
att det var nära :) och om det var det värt? helt klart. Och jag kommer
göra om det!