Min älskade kisse...

I förrgår fick jag ett samtal från skara..dom berättade att dom ville operera Nemo,
för att se hur det såg ut inne i magen å även ta ett prov som med 85 procent
kan visa om det är fip....gick runt å va nervös hela dagen...sen ringer dom på eftermiddan.
Då är han precis opererad...dom hade hittat tecken på lymfkörtel cancer..
Det såg riktigt illa ut...ja vet inte riktigt vad ja ska säga...jag frågar vad hon tycker.
Hon säger då att han är så pass svag å det ser inte bra ut alls, att det är bättre
att få låta honom somna in...när han redan va nersövd. Fick en sån chock
börjar stor tjuta å hon säger att hon ska ringa upp...

Ja hann inte ens säga hejdå...i måndas när jag å sandra lämna honom
så trodde jag inte det skulle va sista gången jag fick se honom. Jag klarade
inte ens av att vända mig om när dom körde iväg han...han va så fruktansvärt
mager å såg så sjuk ut...trodde verkligen han skulle bli frisk!!

Trodde aldrig det skulle kännas så här jobbigt..känns så fruktansvärt tomt.
Ingen som kom till dörren när jag kom hem idag :(

Han var inte vilken katt som helst..världens mysigaste å bästa...
trodde ju att han skulle leva typ 15 år till...:(

Glömmer dej aldrig Nemo. <3